Jag hoppar

Ibland blir jag osäker och rädd. Osäker på om jag verkligen är duktig på det jag gör. Rädd för att inte leverera. Rädd för att misslyckas. De tankarna kan då och då hålla mig vaken mitt i natten och olika scenarion på min framtid spelas upp framför mig. Det ena ofta värre än den andra. 

Andra gånger kan jag känna mig stark och kunnig. Att allt flyter på. Att jag är på topp. Att jag har koll. 

 

Inte sällan kan det skifta rätt så snabbt mellan de olika känslorna. 

 

Det som jag då försöker att jobba med är att formalisera en trappa mot mina mål. Det kan vara en enda stor trappa för den kommande månaden, med flera diverse mindre mål uppskissade på (och jag menar verkligen uppskissade, alltså inte enbart en mental trappa). Det kan också vara, vilket oftast är att föredra, en för varje mål.

  

Trappan innehåller både högre kliv och diverse små steg där jag antingen har åstadkommit något extra, eller att många små mål har nåtts och gemensamt bidragit till något stort.

 

Det kan till exempel handla om att jag vill vara hälsosam och prioritera en viss form av träning. Kanske att jag vill bli så vig att jag kan ligga ned med huvudet mot benen. Eller lyckas göra plankan i fem minuter. Då kan det vara bra att starta med att få fingrarna att nudda tårna eller att lägga till 15 sekunder på den dagliga plankträningen. 

 

Det kan vara att minska min mobilanvändning och dra ner på det där smått beroendet av sociala medier som jag har en tendens till.

 

Det kan vara ett arbesprojekt där målet är att ha åstadkommit någon form av slutprodukt eller leverans inom en viss tid. 

 

Genom att rita upp det som en trappa så kan jag på så sätt, i mitt tillstånd av otillräcklighet och osäkerhet, då gå tillbaka och titta på alla steg som jag faktiskt har tagit. Mitt mål blir också mer tydligt. Jag ser slutdestinationen men jag behöver enbart fokusera på nästa trappsteg och på så sätt blir målet mer lättåtkomligt och inte så svårövervinnerligt. 

 

Ibland kanske jag väljer att avsluta ett projekt av diverse olika anledningar, och då brukar jag se till att formulera varför det blivit så på pappret. För även om jag inte nådde hela vägen så har jag alltid, verkligen alltid, lärt mig något. Både om mig själv och mina prioriteringar och om uppgiften i sig. 

 

Har du något sätt för att se till att du når dina mål? Hur ser du till att inte tappa fokus från dit du är på väg?

 

Önskar er en fortsatt fin vecka!

Kram Ida